Värst av allt är tuggummit.

Stålmannen blir svag av kryptonit. Hur stark Stålmannen än är så knäcks han rakt av så fort den förrädiska kryptoniten kommer nära. Det är hans akilleshäl.

Min akilleshäl och stora nemesis är tuggummit. Det finns få saker som skrämmer mig så mycket som ett tuggummi, få saker som ger mig så mycket panik och som begränsar mitt liv så mycket. Skillnaden mellan ett tuggummi och allt annat ätbart är att tuggummit aldrig tar slut. Ett till synes och höres ändlöst tuggande som provocerar min misofoni som inget annat kan. Jag känner äckel, panik, ångest och en otrolig ilska. Mina reaktioner är självklart dagsformsbaserade: vissa dagar kan jag stå ut längre i närheten av en tuggummi-tuggare, vissa dagar släpper jag allt jag gör, alla sociala koder och endast flyr hals över huvud.

Det speciella med just tuggummi är det socialt accepterade i att tugga med öppen mun. Tänk er själva; ni ser mycket mer sällan någon äta en hel måltid med öppen mun. Men det är otroligt vanligt att gå loss hejdlöst på ett tuggummi. För det är ju inte mat, därför gäller inte de regler och normer för bordsskick som är sammankopplade med just mat. Enkelt sagt: folk kan lätt stå och mala på detta jävla tuggummi i ett evigt jävla antal timmar (och ser ut som dumma kor samtidigt).

Men låt mig förtydliga: bara för att du är en människa som maler tuggummi i eviga timmar med öppen mun betyder inte det att du per automatik är en dum ko (för vem har sagt att kor är dumma?). Eller ens en dålig människa. Eventuellt är du lite oartig, men mitt problem med er är just mitt problem. Inte ert problem.

Det är det som är det svåra med min problematik – den handlar om mig. Och även om jag otroligt många gånger förbannar alla tuggummi-tuggare till världens ände så vet jag rationellt att ni inte gör fel. Det tråkiga är dock att jag inte heller gör fel. Jag väljer inte hur jag reagerar på ljuden, det enda jag kan kontrollera (eller försöka kontrollera) är hur jag hanterar min reaktion.

Min vanligaste reaktion är att fly. Eller åtminstone undvika ljudet i största möjliga mån. Jag lär mig väldigt snabbt vilka människor i min återkommande omgivning som har en tendens att tugga tuggummi med öppen mun. Och förlåt om ni har märkt hur jag skyr er – det handlar ironiskt nog inte om er. Det är inte min mening att undvika människor, men det är mitt enda sätt att hantera det ljud som kommer från er. Seriositeten i mitt problem gör att jag måste välja bort er för att inte välja bort mig själv.

Jag har inte valt detta. Jag vill inte ha detta. Men jag kan inte välja bort detta, det enda jag kan göra är att välja att berätta om det. Berätta för att kunna be om förståelse, erkännande och i det långa loppet: hjälp. Till mig och till alla andra som spenderar sitt liv med att fly ljud.

 

Och hörrni – kan ni inte tänka er att tugga tuggummi med stängd mun?

Published by

4 thoughts on “Värst av allt är tuggummit.

  1. Shit!
    Du beskriver mitt liv! Jag trodde att jag var ensam om detta…
    Tack för att du delar med dig om dina upplevelser

  2. Återigen! Känner såååå igen mig! Och det är ju det svåra. DE gör inget ”fel”… Det handlar om OSS. Jag flyr också vid dessa jävla tillfällen. Om jag har möjlighet. Har iaf fått en bekant att sluta peta tänderna med tandstickor vid matbordet. Jag tycker det är SUPERÄCKLIGT och faktiskt oartigt. Kan inte fatta att det är socialt accepterat.

  3. Alltså sitta å tugga tuggummi, timma ut och timma in, med öppen mun.
    Och det emellanåt surplande ljudet av att suga upp dräglet i mungipan som bildas pgr av oförmågan att tugga med stängd mun.

    Nog måste det ha något med intelligensen att göra. Och inte vet jag någon smart ko eller tjur för den delen.

  4. Så sjukt. Det är verkligen EXAKT så här. Hade det inte varit för mina ljudisolerande hörlurar hade jag fått flytta ut i skogen för länge sedan. Tuggummi är det värsta, får panik så fort jag hör någon prassla med påsen. Glömde hörlurarna hemma en dag när jag skulle åka till jobbet med tåget, fick vända tillbaka pga kunde inte riskera en timme på tåg utan ljudisolering.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *